måndag 6 juli 2009

Det är lätt att tro att alla som är kritiska till IPRED lagen bara är intresserade av att kunna ladda ner filmer, musik och programvara gratis. Likaså blir det ett argument för skiv och filmbolag att det är därför lagen är viktig, att fildelning i slutändan skulle leda till att det inte längre går att finansiera nya produktioner. Det är naturligtvis ren propaganda, och det är samma diskussion vi hade när kasettbanden kom, att inspelning av musik från radion skulle leda till att ingen längre skulle köpa skivor. Sen dess har musikindustrin utvecklas till monsterbolag men enorma tillgångar till lansering av nya artister och produktioner av musikvideor med en budget som en svensk filmare skulle kunna göra en hel trilogi av långfilmer.
Men till kärnfrågan, oavsett vad som händer rent ekonomiskt med diverse amerikanska bolag i nöjesindustrin, så är det läskiga med IPRED att Sverige nu låter kommersiella företag få polisiära befogenheter att spionera på svenska folkets internetanvändande.
IPRED är med andra ord inte en fråga om huruvida det är rätt att ladda ner från Piratebay etc. det är en fråga om nationell rättssäkerhet. Litar vi så blint på multinationella företag att vi kan ge dem den makten..?

Inga kommentarer: